Cancerfondens forskarpersonal på väg in i Uppsala universitet.
I torsdags satte sig Cancerfondens forskningsadministrativa avdelning på tåget norrut. Stadsbesöket i Uppsala initierades av Uppsala universitet.
– Vi lever i en symbios med universiteten, sade professor Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på avdelningen. Vi behöver ha en nära kontakt med forskningsvärlden eftersom vi dels behöver hjälp vid fördelning av anslag, dels med vetenskaplig expertis.
Dagen inleddes med en rundvandring i Gustavianum, den äldsta universitetslokalen. Hela universitet fanns från början i detta enda hus som bestod av kök, förvaringsutrymmen, klassrum, bibliotek och sovsalar. År 1664 var 1000 studenter inskrivna, så vitt man vet bara män. Betty Pettersson, den första kvinnliga studenten, skrevs in vårterminen 1872.
Den anatomiska teatern är kanske den mest intressanta delen i museet. Vår enastående universitetsguide hade mycket att berätta om operationer och obduktioner i denna lokal. Än i dag förekommer det att studenter nyttjar denna sal bland annat till dissekering av mänsklig hjärna.
Anatomiska teatern. Bordet har används vid såväl obduktioner som till bokföring.
Mycket upptog intresset i museet. I en monter finns den anteckningsbok som syns på bilden nedan. Det är gotlänningen Olle Johanssons anteckningar från samtliga föreläsningar som hans lärare gav under de sju år han var student vid Uppsala universitet. Olle var en av de första studenterna och studerade allt han fick. Givetvis teologi, men även en del filosofi, juridik och astronomi. Och allt har han nedtecknat på fin latin.
Olle Johanssons anteckningar.
Olof Rudbeck är en vetenskapsman man inte kan komma förbi när man besöker Uppsala universitet. Det var Rudbeck som upptäckte lymfkärlen. Han blev i mitten av 1600-talet professor i praktisk och teoretisk medicin.
– Därtill undervisade han i arkitektur, mekanisk filosofi, astronomi, matematik, historia och musik. Han är också stadsartitekt i såväl Uppsala som Stockholm, han är chef för Postverket, generalinspektör för vägar och broar i Sverige och Finland, generalinspektör för tillverkningen av krut i Sverige, men inte i Finland, chef för Uppsala brandkår och far till 17 barn, berättade Mikael Norrby, universitetsguide.
Nu tillbaka till dagens Uppsala. Rektor Eva Åkesson hälsade välkomna genom att tacka:
– Vi ska bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet för att bidra till en bättre värld. Det stöd vi får från Cancerfonden är otroligt viktigt för denna forskning.
Cancerfonden ger anslag till 60 cancerprojekt som drivs vid Uppsala universitet.
Professor Britt Skogseid talade om ett gott samarbete mellan universitetet och landstinget, innan det var dags att avsluta dagen med ett antal forskningspresentationer på Rudbecklaboratoriet.
Vi fick bland annat höra om blodkärl och cancer, leukemier och genterapi.
Gliom – en hjärntumörsjukdom – är en av huvudingredienserna i forskningen på laboratoriet. Lene Uhrbom forskar på glioblastom. Hon vill hitta de olika cancerstamcellerna och vilken behandling som ska skräddarsys för varje patient.
Lene Uhrbom berättar om sin forskning.
– All min karriär har varit möjlig tack vare Cancerfonden, sade hon efter sin presentation. Hon har från och med i år en sexårig forskartjänst finansierad av Cancerfonden.
Och forskningsansvariga på Cancerfonden ville inte vara svaret skyldig. Professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, sade i sitt tacktal att Cancerfonden som finansiär delar ut pengar till olika projekt, men får också massor tillbaka i form av forskningsresultat.
– Om Rudbeck hade hört om den forskning som bedrivs i detta laboratorium om blodkärlssystemet och glimoblastom, så hade han troligen på fått åtskilliga ”likes” på sitt Facebookkonto, sade Klas Kärre – i tiden.
Så gick tåget tillbaka till huvudstaden när skymningen lade sig över Sveriges äldsta universitet. Det stod färdigt 1477 och har i dag 40 000 studenter och 6 300 anställda, nio fakulteter i tre vetenskapsområden.